Klimatklivet och bidragsanalys

Nu börjar det bli dags att tänka på nästa utlysning till klimatklivet! 

Kontakta mig gärna om ni har en projektidé som ni vill utveckla till en ansökan!
 
En nyhet i stödet är att ansökningsförfarandet ser olika ut beroende på om det är en ansökan till det ”vanliga” klimatklivet eller en ansökan till publik laddinfrastruktur. Det beror på ändrade EU regler.
 
”Vanliga” klimatklivet
Samma regler och samma utlysningsprocess som tidigare.
  • Nästa utlysning öppnar den 3 maj och stänger den 18 maj.
  • Årets sista planerade ansökningsperiod är 23 augusti–8 september.
Det är nu möjligt att söka bidrag för att producera el från biogas i stationära anläggningar, exempelvis biogas på gårdsnivå. För att räkna hem projektet är det viktigt att den metan som bildas vid lagring av rötrest samlas in och nyttiggöras, genom så kallad innesluten lagring. Tyvärr ryms ingen annan elproduktion inom klimatklivet.
 
Publik laddinfrastruktur 

Publik laddinfrastruktur hanteras nu i en egen utlysningsprocess med anbud som föregås av samråd.
Två utlysningar är planerade under 2022:

  • Utlysning 1, anbudsperiod 23 maj–7 juni 2022. Samrådstid inför denna utlysning   pågår 11–28 april 2022.
  • Utlysning 2, anbudsperiod 26 september–7 oktober 2022. Samrådstid inför denna utlysning pågår 23 augusti–2 september 2022.
Mer information finns på Publik laddning (naturvardsverket.se) 
 
Om Klimatklivet
Klimatklivet är ett statligt stöd för investeringar som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Stödet kan sökas av kommuner, företag och andra organisationer. Avgörande för att få bidrag är åtgärdens koldioxideffektivitet, dvs hur mycket koldioxid som kan plockas bort per investerad krona. Exempel på investeringar är tankstationer för förnybart bränsle, energikonvertering inom lantbruk och industri, laddstationer för elfordon, lustgasrening, vätgas. Det finns även en möjlighet att söka stöd för cirkulära innovationer med klimatnytta.
 
Bidragsanalys
Om inte klimatklivet passar er projektidé kan jag erbjuda en bidragsanalys över möjliga projektfinansiärer, både nationellt och inom EU.  Exempel på finansiärer är Energimyndigheten, Vinnova, LIFE, Horisont Europa. Bidragsanalysen görs i samverkan med experter på de olika bidragssystemen.